Det här är en replik i Falu-Kuriren som publicerades 19 maj, som svar på Kent Ekeroths replik på mitt första svar.

För Sverigedemokraternas ordförande verkar det vara viktigare att något görs, än vad. Som förtroendevald med ansvar för hur kommunen prioriterar skattepengar känner jag att ”vadet” ändå spelar viss roll.

Möjligen känns ”den obligatoriska uppräkningen av skola, äldreomsorg, jobb och klimat” som Ekeroth nämner tröttsam om man saknar intresse för sådana frågor. Det gör inte jag.

För mig är Sverigedemokraternas förslag tomteblosspolitik. Det sprakar intensivt en liten stund och kan till och med kännas rätt kul, men så slocknar det lika snabbt och ingenting förändrades egentligen. Bröd och skådespel som distraherar från sådant som faktiskt gör livet bättre för fler över tid.

Men jag ska erkänna att jag kanske missförstod Sverigedemokraternas förslag, för när Ekeroth förtydligar i sin replik så ska nu (med en månad till avspark) bara ”möjligheterna utredas och koordineras med näringslivet”. Ett möjliggörande, vad nu det innebär bortom möjligen en gräddfil i handläggningen.

Behövs det ens tas till kommunstyrelsen när det varken tar tid eller pengar från annat, eller kan SD rent av sköta samordningen själva? Det verkar ju praktiskt taget inte kräva någonting.

För om det är så att det här jippot inte behöver ställas ekonomiskt eller resursmässigt mot möjligen tråkigare, men inte därför mindre viktiga, satsningar – kör hårt.

Om SD, med en månad till avspark, ser goda chanser att kommunen utan att prioritera bort något annat får lokala företagare och föreningar att ta kostnaderna för charterbussar, väktare, ljud och bild, personal, administration, planering, byggnation och uteblivna parkeringsintäkter under turistsäsong – kör hårt.

Hur det blir en effektiv satsning på näringslivet att låta det bära kostnaderna (intäkterna ökar nog högst marginellt) får SD svara för. Som tidigare styrelsemedlem i flera företagarföreningar ställer jag mig frågande till hur många företagare som, efter de senaste årens lågkonjunktur och inflationskris, tycker att den matematiken går ihop.

Som aktiv företagare funderar jag också på varför en krögare ska vilja ta kostnader och huvudvärk kring en snabbt påkommen och tillfällig torgsatsning, när man kan visa fotbollsmatcher i sin befintliga lokal och skapa minst lika bra stämning där. Men det kanske bara är jag.

Falun behöver en kommun som vågar pröva, samordna och möjliggöra – där är vi fortfarande överens.

Men jag föredrar klok politik framför tomtebloss.